När det gäller brandsäkerhet finns det två byggnadstyper som behöver extra uppmärksamhet: höghus och högriskbyggnader. Vad betyder då dessa termer mer exakt? Och vad bör du ha i åtanke för att se till att säkerheten blir optimal?
Höghus
Vad är ett höghus?
Höjd är en viktig faktor inom brandsäkerhet. Definitionen av ett höghus skiljer sig åt mellan olika europeiska länder. I Tyskland ska en byggnad vara minst 22 meter hög för att definieras som höghus, i Storbritannien 18 meter och i Belgien 25 meter. Oavsett den exakta gränsen står det klart att riskerna ökar när byggnadshöjden når en viss nivå.
Brandrisker i höghus
Det är mer komplicerat och tar längre tid att utrymma ett höghus än ett enfamiljshus med bara en våning. Höghus har inte bara fler invånare eller personer som arbetar i dem, utan dessutom har vanliga hus fler utrymningsvägar (fönster, dörrar) som gör det lättare att undkomma vid en brand.
Om brännbara material används i en byggnad som är exempelvis 15 meter hög (och därmed oftast inte definieras som höghus) ökar riskerna rejält vid en brand, med potentiellt katastrofala följder.
Nya föreskrifter för brandsäkerhet
Ofta utgår gränsen för vad som definieras som höghus från brandmännens möjlighet att nå branden med stegar eller annan utrustning. De snabba förändringarna i byggmiljön innebär att de här metoderna inte alltid kan tillämpas, och därför diskuteras dessa gränser i samband med definitioner av nya brandsäkerhetsföreskrifter.